Hem Om Föreningen Bli medlem Har varit Nyhetsbrev Tips Bilder Debatt Länkar

Debatt

Magasinet i Svalöv   Limhamns kalkbrott   Malmö-Limhamns järnväg
Tobaksladan i Dösjebro   Lokstallar i Lund   Maskinfabriken Thule  

Magasinet i Svalöv
Nätverket Rädda Magasinet ansökte om överprövning av ärendet Magasinet i Svalöv hos Länsstyrelsen i Skåne.

Ladda ner Pressmeddelande.

Ladda ner Skrivelse till Länsstyrelsen.

Se Magasinsbilder (av Carl Bergendorff)
Bild 1   Bild 2   Bild 3   Bild 4   Bild 5

Denna debattartikel har tidigare varit införd i Skånska Dagbladet 2007-11-12.
Limhamns kalkbrott en naturupplevelse?
För några veckor sedan kunde vi läsa att Naturvårdsverket ska lösa ut Heidelberg cement som ägare till Limhamns kalkbrott. Brottet ska bli naturreservat och öppnas för allmänheten. Boende och besökare i Öresundsregionen och kan få tillgång till en spektakulär miljö som tidigare bara kunnat anas från brottets kanter.

Med tanke på tillströmningen till de öppna visningarna finns ett stort intresse. Det är bara att gratulera!

Eller? lite märkligt är det väl att brottet betecknas som en naturmiljö? Och att spåren efter kalkbrytning och cementtillverkning inte får plats i naturvårdsverkets visioner om brottet?

Med tanke på att kalkbrytning förekommit i hundra­tals år i Limhamn och gett samhället dess namn (lim=kalk) och att kalken omvandlats till cement i den jättelika fabriken som bildar fond vid hamnen, och att tusentals limhamnare genom åren tjänat sina uppehällen med arbete i brottet, att oräkneliga byggnader och broar uppförts av limhamnskalken, finns det helt klart kulturhistoriska intressen att bevaka vid en naturskapande insats i brottet.
En öppen fråga ställd till de kulturmiljövårdande kommunala och regionala myndigheterna, dvs Malmö kommun och Länsstyrelsen i Skåne län:

Finns det månne möjlighet att komplettera Naturvårdsverkets finansiella resurser och biologiska kunnande genom att använda skyddsinstrumentet kulturreservat?

Sedan 1999-års miljöbalk kan man med kulturreservat vårda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap, vilket Limhamns kalkbrott kan kallas.

I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. I så fall får grodorna samsas med järnvägsräls och anläggningar för kalkens uppfodring. På så sätt kanske förståelsen för platsen ökar och respekten för både biologiska och kulturella värden kan säkras.


Henrik Borg, Jenny Hällström, Leif Högberg, Ingemar Johnn, Christian Kindblad, Eber Ohlsson, Per-Jan Pehrsson
Föreningen Industrihistoria i Skåne

Är cementindustrin något försumbart i Limhamns historia och dess miljö?
Har detta stora dagbrott någon industriell anknytning? Eller är det bara natur?
Är Limhamns cementindustri en viktig del av industrimiljön vid Öresund?
Har Limhamns cementindustri och dess dagbrott någon industriell anknytning?


Från Christian Kindblads bildsamling.
Limhamns kalkbrott. Bilden är odaterad, men torde vara från förra sekelskiftet eller tiden närmast före.

Limhamns kalkbrott
en naturupplevelse?

Är cementindustrin något
för­sum­bart i Lim­hamns historia
och dess miljö?

Har Limhamns cementindustri och dess dagbrott någon industriell anknytning?

Vad händer?
På många håll i Skåne pågår engagerade diskussioner om byggnader och miljöer från industrialismens epok som är värda att bevara och rusta upp för nya ändamål. Ofta arbetar enstaka eldsjälar och föreningar i motvind för att skapa förståelse och intresse för dessa viktiga länkar mellan vårt förflutna och dagens situation.

Vi vill gärna stödja och uppmuntra sådana initiativ
och öppnar härmed detta Forum för idéer, tankar och debatt!

Vad finns det för intressanta spår av industrisamhället i din närmiljö?

På den här sidan kan alla ta upp aktuella hotade miljöer, förbisedda byggnader eller goda exempel i stort och smått.

Här följer några aktuella exempel:

Tobaksladan i Dösjebro.

Denna kulturhistoriskt värdefulla byggnad hotas av rivning. Här planerar Kävlinge kommun för utbyggnad av 12 lägenheter i villor/parhus inom en snar framtid.

(080604): Magasinet i Dösjebro får rivningslov i juli 2008. Ångpumparna och vattenpumparna har tagits om hand samt miljön dokumenterats.

Bilder tagna av Henrik Borg:
Bilder från bilder Harjagers härads Fornminnes- och Hembygdsförenings arkiv:
Swedish Matchs bilder:


Hardebergabanans lokstallar i Lund.
För en tid sedan revs lokstallet i Dalby efter en en­gag­er­ad diskussion om möjligheterna att bevara byggnaden. Tyvärr hade förfallet där gått för långt för en ekonomiskt försvarbar lösning. I Lund är däremot ett bevarande fullt realistiskt under för- utsättning att man omedelbart tar i tu med de nödvändiga reparationerna av taket. Byggnaden är av stort kulturhistoriskt intresse. Lunds kommun har nyligen fattat beslut om försäljning av byggnaden.

(080604): Lunds kommun har valt att sälja med förbehåll att lokstallarna skulle bevaras av den nye köparen.


Lokstallet i Dalby.

Hardebergabanans lokstallar i Lund.
Fler bilder på lokstall och petroleumlager i Lund:
Lokstallet är byggt 1906 och petroleumlagret 1911.

Litteratur: "BLHJ, Lund stads järnvägar 1901-1939." Föreningen Gamla Lunds årsskrift 69 (1987).

Maskinfabriken Thule i Malmö.
Ett bra exempel på kreativ återanvändning av en gammal industribyggnad är projektet ”Garaget” i f d Maskinfabriken Thule i Malmö, som ligger vid hörn­et Lantmannagatan/Lönngatan. Stora delar av byggnadskomplexet är redan ombyggda till lokaler för stadsdelskontor, småföretag och ungdoms­center med musikscener. Men den stora maskinhallen står fortfarande och väntar på sin framtida användning. Förvaltningen välkomnar alla förslag!

Hem
Senast uppdaterad 120514 Mejl till föreningen: industrihistoria@gmail.com